Månad: januari 2021

Inte visste vi att vi skulle komma hem till ett alldeles vitt Linköping denna eftermiddag. Vår mötesplats för dagen var Graversfors utanför Norrköping där en bil placerades (ni vet 70-sträckan på Katrineholmsvägen vid Näkna). Med den andra bilen tog vi oss till startplatsen vid Sörsjön. Det verkar vara ett spännande ställe att besök även under den varmare årstiden då det finns höghöjdsbanor, badplats, grillplatser och gott om kortare slingor i skogen.

• 

För ovanlighetens skull var detta en vandring där vi mötte flera människor och hundar. Det kändes som en populär del av Östgötaleden. Sträckan var relativt lättvandrad, vi vimsade bara lite precis i början då vi inte skulle åt Rejmyre och så skulle vi hitta den lite längre stigen till Graversfors och inte den lite kortare som vi ska ta vid annat tillfälle. All min beundran till Li som lyckas pussla ihop våra vandringar så att de ska bli så bra som möjligt och så att vi verkligen täcker in alla metrar av Östgötaleden. Väl framme Graversfors konstaterade vi att 40 mil av leden är nu avklarat, härligt!

• 

• 

När vi åkte med bilen till Sörsjön ramlade gamla minnen över mig då jag ibland fick åka med min mormor och morfar till min mormors syster med man i Näkna (Linnea och Olle). En lång resa från Dalarna med morfar bakom ratten i deras Volvo PV ända till Östergötland, tror att det brukade ta närmare 4 timmar på den tiden. Jag minns trädgården som alldeles fantastisk för en 6-åring. Den sluttade brant ner mot Näknen, men innehöll flera etager där det bland annat fanns sockerärtor som jag glatt mumsade i mig. En hund, drever, vill jag också minnas att det fanns där. Försökte se om jag kunde hitta huset de bodde i, men gissningsvis är det helt omgjort idag så jag är inte säker på att jag kunde se det.

Väl framme vid bilen konstaterade vi att vi klarat oss undan mörkret igen. Har fått låna en pannlampa som jag vill testa på riktigt under vandring, men senaste tre gångerna har vi inte behövt tända dem… det är något med ljuset, det har vänt! Det går mot ljusare tider!

/ China

Precis som 2020 startade vi 2021 åt vår nya hobby- att till fots ta oss från punkt A till punkt B. Fast denna gång blev det mer från punkt A till punkt A eftersom vi ägnade nyårsdagen åt att gå Godegård runt. Starten gick vid kyrkan där vi sammanstrålade med min kusin Susanna som kom från närkehållet (eftersom China inte har några egna kusiner delar jag frikostigt med mig av umgänge med mina!). Efter det numera obligatoriska prefikat gav vi oss av i gråväder och snöblandat regn. Redan efter ett par hundra meter gick munnarna som symaskinsnålar och under 11 km hann vi avhandla både huruvida det är okej att göra sig av med saker som man har fått i gåva, behovet av att ibland få vara ensam hemma och hur långt in i skogen man måste gå om man behöver kissa under en vandringstur. Som vanligt omväxlande och stimulerande samtal! Väl hemma igen kunde jag för 39 året i rad förundrat konstatera att det är märkligt att Ivanhoe aldrig tar sitt förnuft till fånga och väljer Rebecka framför den där mesiga lady Rowena!

• 

• 

• 

Härlig start på dagen att få packa ryggsäcken inför vandring. Efter dagar med lite för mycket mat och en aningen för många godisbitar kändes det skönt att bre mackor och koka kaffe. Några godisbitar fick också följa med, vem säger nej till egengjorda punschpraliner?

• 

Dagen till ära fick vi med oss våra respektive män samt min bror Magnus med son Johan. Startplatsen var så långt in på vägen vid Nedre Glottern vi kunde komma. En kort bit gick vi genom lite skog, sedan gick vandringen längs sjö hela tiden.

• 

• 

Terrängen var ganska kuperad, kan bara fascineras av 12-åringen som skuttar sig lätt fram. Han var även den som var modig och testade lite ny is med blandat resultat…

• 

• 

• 

Denna vandring känns som att vi gärna gör om till våren igen och då med badkläder i packningen. Visar sig att Magnus även upplevt omgivningarna från vattnet, eller snarare från isen på långfärdsskridskor några vintrar .

• 

• 

• 

/ China