En parallell värld

Ibland slår det mig när vi är ute och traskar att det liksom finns som en parallell verklighet vid sidan om den vanliga som vi lever i. Så fort man har slagit igen bildörren och klivit så långt att trafiksuset inte längre hörs så ligger den där. När grönskan slutit sig bakom ryggen och vi inte längre syns från det håll vi kom ifrån är det bara att börja spana. Ibland består den andra världen av den tid som varit, på samma plats men i ett annat århundrade.

Mitt ute i skogen mellan Vårdnäs och Sätravallen ligger ett ödehus. När vi kom dit i skymningen på vår vandring i torsdags kändes stället lite kusligt. De mörka, tomma fönsterrutorna stirrade frågande på oss, som om någon innanför undrade vad vi gjorde där. Förutom skogens ljud var allt tyst och öde. Men så fick vi syn på två grindstolpar stående i gräset och plötsligt fick platsen liv. Har det funnits en grind måste det funnits ett staket. Och om det har funnits staket så måste det funnits något värt att hägna in. En djurfålla, ett trädgårdsland eller bara en plätt på jorden att kalla sin. Annars var det så att man förr satte upp stängsel för att hålla saker ifrån sig, objudna gäster eller skogens djur. Ett rejält staket kanske skyddade barnen som lekte på tunet där nu årets gräs började grönska. När jag kisade med ögonen kunde jag nästan se dem – glada barn, trygga och friska barn men också, i andra tider, ledsna och rädda barn. Barn av alla de slag måste funnits då precis som idag och plötsligt slår tidens bok igen och jag är tillbaka till nuet och den vanliga världen.

Vår senaste vandring blev en fortsättning på ”Rängen runt”, en del av östgötaleden, då nära hemomkring passar bra för de tillfällen när vi går efter jobbet. Vi parkerade bilen på samma ställe som förra veckan, några kilometer söder om Stavsätter, men gick åt andra hållet denna gång. Mycket hade hänt i naturen på bara dessa dagar. Björkarna hade gått från knopp till musöron och på marken började de första gullvivorna titta fram. Vid Kvilla bro kunde vi äta av vår matsäck under körsbärsträdets vita blommor och när vi blev hämtade i Kristineberg 12 kilometer från där vi startade hade hundratals fåglar sjungit för oss ända till skymningen en stund tidigare./ Li

Hoppas att det är körsbärsblommor för det står det nämligen i texten att det är.

PS Om du vill veta mer om sträckan ”Rängen runt” har de en egen hemsida (www.rangenrunt.se)

5 svar på ”En parallell värld”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.